Vår, sol och cykeln är här

Bomber och jordbävningar

Världen är i uppror. Som så många gånger förr. Medan solen och våren kommer åter till oss här i det lugna norr. Varken krig eller naturkatastrofer. Vi är lyckligt lottade här. Kan tänka på hur vi vill leva, äta och träna, istället för att tänka på hur vi ska överleva dagen. Alla människor i världen bör få leva, inte bara överleva. En utopi eller kommer vi hinna leva med rättvisa och fred innan jorden går under?

SNÖ

Snö igen. Mars som det ska antar jag. Snart är dock våren här!

Bryt ihop, samla energi och gå vidare

Har haft en period med "dålig hälsa". Vet inte vad jag ska kalla mina återkommande migränanfall annars. För lite sömn, för dålig mat, dålig träning, för mycket jobb... Vet inte vad som är utlösande faktor. Därför har jag alltså brytit ihop. Så nu återstår att samla energi och gå vidare. Ska nu föra dagbok över mat, träning, sömn och på så sätt se ett samband. Om det finns något. Måste i alla fall ha en plan. Åtminstone är solen tillbaka. Och idag har jag bokat in ett yogapass på gymmet. Ska ge mig ut en stund nu på eftermiddagen också. Dagens plan.

Så står det till med mig. Hur står det till med er?

Vilket väder!

Mars är här! Vår ena dagen, snöstorm nästa...

Födelsedag!

Bästa mormor och morfar kom på korv-med-brödkvällsmat. Sen var födelsedagsbarnet trött. Föräldrarna med. Det är en konst att jonglera treskift, famileliv och träning. En sak är säker, tillräckligt med sömn är avgörande, så snart ska jag följa min dotters exempel. Och hoppas att jag vaknar upp till sol och laddad för en springtur i morgonbitti.

Lugnet efter stormen...

Huset är tomt igen och kalaset är över. Tårtorna bortplockade och sideboardet tomt. Tror det får vara så här ett tag nu...

Tävling hos duktiga Karin Dahlin

Tävla hos dbkd

Gå in på länken och tävla om Karins egendesignade krukor. Duktig och flink är hon min vän! Lycka till.

En bra känsla

Har sex dagars ledigt och huset fullt av folk. Desto viktigare blev gårdagens yogapass. Och det blev viktigt hur det skulle kännas. Förra veckan samma tid kunde jag knappt andas och hade otroligt svårt att stå i positionerna. Därför ville jag så mycket mer igår. Och det kändes bra. Kunde andas genom näsan hela passet, inte minsta tillstymmelse till täppthet och klarade av alla de stående samt balanpositionerna utan att behöva släppa. Var väldigt glad och nöjd när jag åkte därifrån. Och det älskar jag med yogans asanas, de känslor de frambringar på olika pass, ibland kan jag gråta, ibland blir jag så glad så jag vill dansa hela vägen hem och inget kan rubba mig.

Försöker fokusera på en position under en period för att bli bättre och känna efter just i den. Nu är det Uttihita Trikonasan (Extended triangle pose) som gäller.

Bild från YogaJournal